Lässvårigheter

Fler barn knäckte läskoden med tio timmar extra stöd

1:46 min

Med hjälp av tio timmars extra läsinlärning tredubblades andelen sex- och sjuåringar som knäckte läskoden, jämfört med kamrater som inte ingick i gruppen, enligt en ny forskningsstudie.

Det rörde sig om sex- och sjuåringar med förväntade lässvårigheter. Resultatet är glädjande tycker en av forskarna, Jens Dietrichson.
  
– En del av idén med insatserna är att göra dem väldigt tidigt. Egentligen skulle man vilja komma in innan barnen själva inser att de kanske inte är lika långt framme som sina kamrater. Så på så vis var det ju roligt att se att vi fångade dem innan de tappat sugen, kan man säga.
  
I den här fältstudien deltog 161 barn från 12 skolor i Skåne. Barnen gick i förskoleklass eller i första klass och hade det gemensamt att det fanns oro för deras förmåga att lära sig läsa. Det berodde på sådant som misstänkt dyslexi, att det rörde sig om nyanlända barn eller att de hade koncentration- och uppmärksamhetsproblem.

Hälften av barnen fick extra hjälp med att bli så kallat fonologiskt medvetna, alltså att upptäcka och inse sambandet mellan en bokstav och dess ljud.

– Man förstår att ordet lejon då börjar på LLL och inte börjar på GRR, som barn som inte är fonologiskt medvetna kan tro, då man frågar om vad lejon börjar på. Det jobbar man med multisensoriskt, det vill säga man har metoder som försöker blanda in så många sinnen som möjligt för att hjälpa barnen att komma ihåg hur ljuden och bokstäver hänger ihop, säger Jens Dietrichson igen.

Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent.

Metoden används i olika varianter ute på en del skolor, men har hittills inte utvärderats. Och i just den här åldersgruppen har i princip inga studier alls gjorts i Sverige, säger Jens Dietrichson, som är verksam vid ett danskt forskningsinstitut, men som genomfört studien, tillsammans med en kollega, med anslag från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Cirka 6 400 kronor per elev kostar denna läsinlärningsmetod. Pengar som skolan kanske får tillbaka i form av minskat behov av extrastöd längre fram.

– Det är ju förhoppningen, att det här kan vara en metod som gör att de här barnen framöver har mindre behov av extrahjälp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista