Mutaffären i Uzbekistan

Tidigare Teliachefer frias från mutbrott

2:26 min

Telias tidigare vd och två andra tidigare chefer hos Telia frias från anklagelser om mutbrott.

6,5 år sedan brottsutredningen startade kom tingsrättens dom. Telias förre vd Lars Nyberg och två andra tidigare chefer på bolaget har inte, enligt domen, gjort sig skyldiga till miljardnotor i Uzbekistan. Telias ex-vd Lars Nybergs advokat Cristina Bergner, säger är nöjd över domen.

– Jag är glad och lättad, det här är vad vi har hoppats på. Min klient är glad och lättad förstås det här har hängt över honom i många år. Och det här visar vad han hela tiden har sagt, säger hon till Ekot.

– Vi har hela tiden ifrågasatt om Gulnara Karimova var en mutbar person, fortsätter hon.

Åklagaren har tidigare hävdat att mutor på 3 miljarder betalats ut till diktatorsdottern Gulnara Karimova mellan 2007-2010. Försvaret har på sin sida hävdad att Karimova inte kan betraktas som en mutbar person enligt den svensk lag och därför borde inte åtal ha väckts. Tingsrättens huvuddomare i målet Tomas Zander säger under en pressträff att brotten inte kunnat styrkas.

– De tidigare Teliacheferna har frikänts på samtliga punkter. Skälen för det är i huvudsak att det inte är bevisat att påstådda mutor tillfallit någon som tillhör den krets av personer som enligt tillämplig lag kunnat göras ansvarig för mutbrott, säger han.

Eftersom brottet inte kunnat styrkas har även förverkandeyrkandet mot Telia Company AB ogillats, säger Tomas Zander. E-post, mötesdokument och avtal har utgjort underlag, vid sidan av förhör med de anklagade.

– Det här är ett komplext mål, det är en knepig lagstiftning, säger Tomas Zander.

Målet har prövats enligt den äldre svenska lagstiftningen för mutbrott, där det finns hårda kriterier för att man ska vara en del av den personkrets som kan anses vara mutbar i enskilda ärenden.

– Utifrån ett straffrättsligt perspektiv har åklagaren inte lyckats bevisa att något brott har begåtts av de här tre personerna, säger Zander.

Han ville inte uttala sig om i fall det hade kunnat bli fällande dom om åtalen hade prövats enligt den nya svenska mutlagstiftningen.

– Det är ingenting som vi har övervägt, säger Zander.

Enligt Zander är det nu upp till åklagarna i målet om fallet nu går vidare till hovrätten.

 Två bilder som stått mot varandra:

1. Åklagarens: Medvetna mutor på cirka 3 miljarder kronor 2007—2010 till den enormt rika diktatorsdottern Gulnara Karimova, som kunde utverka beslut så att Telia fick bedriva verksamhet i landet.

2. Försvarets: Även om hon fick pengarna mot att Telia fick sina tillstånd, är Karimova inte en mutbar person enligt den gamla svenska lag som tillämpas i detta fall. Åtal borde därför inte ens ha väckts. Och att partnern var diktatorns dotter var bara rykten.

Åklagaren Gunnar Stetler har tidigare ansett att de tre misstänkta ska få närmast maximala straff:

– Utifrån straffskalan går det inte att hitta något mer omfattande mutbrott, sade han när rättegången avslutades.

Han yrkar på hårdast påföljd för dåvarande affärsområdeschefen Tero Kivisaari: 7 år och 9 månader. Något mindre och ospecificerat för Nyberg och den tidigare jurist på Telia som båda också anklagas för grovt mutbrott, eller bestickning som det kallas i den tidigare lagen. Alla tre förnekar beskyllningarna.

Karimova fälldes 2015 i sitt hemland för bland annat härvan med telekombolag som Telia. Hon uppges sitta i något slags fängelse eller husarrest sedan dess.

Den ledning som efterträdde Nyberg med flera har med hjälp av en advokatbyrå kommit fram till att Uzbekistanaffären ingick i ett mönster. Oetiska eller olagliga affärer ska ha ingåtts även i Azerbajdzjan, Kazakstan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan, men åklagarsidan har valt att koncentrera utredningen till Uzbekistanaffärerna.

För alla 480 000 innehavare av den svenska folkaktien — och faktiskt indirekt alla svenskar eftersom svenska staten är allra största ägare — har Telias äventyr i österled varit dyrt. Slutnotan är inte färdigberäknad, men den landar på åtskilliga miljarder kronor: böter, förverkande av vinst, nedskrivningar och försäljningar av verksamheter till låga priser.

I affären i Uzbekistan är befolkningen där den största förloraren. Telias miljarder borde ha kommit statskassan till del. Men brottsutredningen visar att de i stället hamnade i Karimovas ficka, eller kanske snarare krokodilhandväska.

Fakta: Uzbekistanaffären

Dåvarande Telia Sonera (nu Telia Company), till 37,3 procent ägt av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 tillsammans med en lokal partner, Takilant. Brevlådeföretaget ägdes av diktatorsdottern Gulnara Karimova, som tjänade cirka tre miljarder kronor på affärerna 2007—2010.

I utbyte fick Telia bland annat 3G- och 4G-licenser.

Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, båda telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.

Telia enades 2017 med myndigheter i USA och Nederländerna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor, och medgav brott mot amerikansk lag. USA:s mutlag är mycket vittgående och kan tillämpas på transaktioner i amerikansk valuta eller om mejl passerat servrar i USA.

Målet i Stockholms tingsrätt har däremot gällt tre inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.

Källa: TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista