Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
1 av 2
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Foto: Victor Lundberg / TT
Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna.
2 av 2
Säpos huvudkontor i Solna. Foto: Henrik Montgomery / TT

Fler asylsökande blir kollade av Säpo

Mahmoud togs till en polisstation och frågades ut i två timmar
2:27 min

Migrationsverket skickar över fler fall av misstänkta säkerhetshot till Säkerhetspolisen. Men antalet ärenden där Säpo rekommenderar avslag är kvar på samma nivå.

Mahmoud, som egentligen heter något annat, togs en dag från det ungdomshem han bodde på under asyltiden till ortens polisstation, där två poliser från Säpo frågade ut honom.

– Jag träffade två personer som kom från Stockholm på polisstationen, säger han.

Mahmoud berättar hur han frågades ut i två timmar, utan god man eller advokat, om saker han skulle ha sagt och gjort. I slutet av samtalet säger han att han ändå fick besked att han inte var misstänkt för något, och idag har han också uppehållstillstånd i Sverige.

Det har skett en ordentlig ökning av antalet fall som Migrationsverket skickar över till Säpo för en säkerhetsbedömning. Det här görs när Migrationsverket upptäcker någon misstänkt omständighet under asylutredningen.

Mellan januari och november 2017 fick Säpo ta emot 961 sådana här fall, nästan tre per dag. Under hela 2016 handlade det om drygt 700.

Och ökningen kan vara ett tecken på att samarbetet mellan Migrationsverket och Säpo fungerar allt bättre, säger Magnus Ranstorp som är terrorforskare vid Försvarshögskolan.

– Jag tror att man där har styrt upp det här lite mer, vilket också gör att man får in fler anmälningar, säger Magnus Ranstorp.

Men samtidigt som antalet ärenden ökat, så är det fortfarande i ganska få fall som Säpo rekommenderar avslag på asylansökan för att personen ifråga utgör ett säkerhetshot. Det handlade om 45 fall under januari till november. Under hela förra året var det 50 fall.

Säpo vill inte låta sig intervjuas om de här utredningarna. Men i ett skriftligt svar konstateras att man i vissa fall kan ta till tvångsmedel som husrannsakningar och telefonavlyssning. Enligt Magnus Ranstorp kan det också handla om underrättelser från andra säkerhetstjänster, och i vissa fall just intervjuer med den asylsökande.

– De gör en riskbedömning. Hur resonerar personen? Vad säger personen? Det handlar lika mycket om hur personen uppträder som vad den säger, säger han.

För Mahmoud fick samtalet med Säpo konsekvenser. Trots att han inte var misstänkt för något upplevde han att personalen på boendet började behandla honom mer misstänksamt.

– De sa ingenting, säger han, men de visade det. Vi kan inte lita på dig. Vi kan inte komma nära dig, vi kan inte hjälpa dig mer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".