EKONOMI

Tillväxt-politik förklarar "humlan" Sverige

2:02 min

Höga skatter och stor offentlig sektor brukar ställas i motsats till tillväxt, men Sverige har de senaste tjugo åren åter blivit en av Europas starkaste ekonomier. Är Sverige en humla som flyger mot alla odds?

Det frågar sig nationalekonomen Andreas Bergh och professor Magnus Henreksson i en ny bok om den ekonomiska utvecklingen i Sverige från krisåren i början på 90-talet då Sverige var illa ute.

– Då var det många som var oroliga över hur det skulle gå. Våra problem var nästan lika stora som Greklands är i dag. Men de senaste femton åren har Sverige växt snabbare än EU-länderna och snabbare än USA, säger Andreas Bergh.

I boken "Varför går det bra för Sverige" ställer sig Andreas Bergh just den frågan, tillsammans med medförfattaren Magnus Henreksson. Tillsammans vill de ta död på en myt.

– Det var en humla som vi hade på 80-talet. Det är ett helt annat djur i dag, säger Magnus Henreksson.

1993 låg de offentliga utgifterna i Sverige på rekordhöga 73 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Sedan dess har den sjunkit med 20 procentenheter. Detta har gynnat den svenska tillväxten, menar Bergh och Henreksson i sin bok. Det finns flera skäl till att den svenska ekonomin blomstrat sedan början på 90-talet, menar Andreas Bergh.

– Ett skäl är att vi inte har lika höga skatter som vi hade förr, säger han och fortsätter:

– Vi har faktiskt sänkt skattekvoten med 5-10 procent i genomsnitt. Men vi har också genomfört väldigt många andra reformer som är just av den typen som ekonomer säger borde gynna tillväxten. Det handlar om lägre inflation, det handlar om avregleringar, det handlar om ökad ekonomisk öppenhet. Exportsektorn har mycket lättare att sälja till resten av världen och det skapar både skatteintäkter och jobb i Sverige.

Den tillväxtgynnande politiken de senaste decennierna har bedrivits av både höger och vänsterregeringar. Men trots det har få reformer som gjorts av den ena sidan tagits tillbaks av den andra. Den politiska enigheten har gynnat tillväxten, menar författarna.

Men den nya politiken med lägre skatter och minskade offentliga utgifter har också en baksida, menar Andreas Bergh.

– Klyftan mellan de som har ett jobb och de som inte har det har blivit större. Så de som har varit utanför under en lång tid har släpat efter, säger Bergh.

Claes Aronsson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista