• 16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Jämfört med andra ämnen som testats i nationella prov låg historieresultaten i absoluta botten. Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet.

    – Provet är utformat enligt den nya kursplanen som bara funnits under ett par år. Både lärare och elever håller fortfarande på att anpassa sig till de nya kunskapskraven, menar han.

    Men redan nu har det nationella provet visat sig vara mycket nyttigt för att stimulera en ämnesdiskussion bland historielärarna.

    Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisningen i Sverige och menar att det nu behövs andra metoder i undervisningen för att elever bättre skall lära sig historia. I hennes forskning har hon sett hur diskussioner kring historiska aktörer och strukturer kan hjälpa såväl lärare och elever att tänka nytt kring historia.

    Programledare är Tobias Svanelid.

     

  • Det senaste decenniets skolstatistik talar sitt tydliga språk; den svenska skolan har minskat i likvärdighet och skillnader i resultat ökar mellan kommuner, skolor, klasser och elever. För att belysa problematiken gjorde Sveriges Radio en storsatsning på den svenska skolan 6-27 november i ett 30-tal olika program.

  • Att jobba för barn och ungdomar är guld. Det tycker Helen Augustsson som är veckans kock. Till vardags basar hon i Kålltorpsskolans skolkök och hon älskar sitt jobb. "Om man känner sig lite vissen så blir man jätteglad när man kommer till jobbet och får träffa barnen", säger Helen som säkert säger, hej!, flera hundra gånger om dagen.
    Helen Augustsson tycker att besöket i matsalen , måltiden och samvaron är en helhetsupplevelse. Det ska kännas inbjudande och maten ska smaka gott. "Man måste trivas med det man gör, då blir allt mycket bätte", säger Helen som menar att engagemanget och trivseln är avgörande i arbetet. "Om man gillar vad man gör kommer leendet automatiskt", säger hon.
    Dessutom tycker Helen att mat bara kan bli bra om man lagar den från grunden. Istället för färdiga pannbiffar gör hon till exempel köttfärslimpa som går fortare och blir mycket godare än halvfabrikatet. Och så ska det vara, på riktigt och utan fusk. Smaklig måltid!

  • I Sverige är barn enligt lag tvingade att gå i skolan. I Finland har man istället läroplikt - huvudsaken är inte att man är i skolan, utan att man kan visa att man lärt sig det som krävs.

    Skolplikt eller läroplikt - vad tycker du verkar bäst?

  • Den orättvisa skolan

    1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet.

    Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt.  Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det  som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt. Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key. Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan alltingMåns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.   

  • Undervisningen i hur medierna fungerar är väldigt olika på olika skolor. Några få elever får lära sig en del om medier i grundskolan. De flesta får ingen medieutbildning alls där. Och inte blir det så mycket bättre i gymnasiet. Om man inte väljer "medieinriktning". 

    Det mesta hänger på vad lärarna anser vara viktigt i undervisningen.

    Men om inte lärarna är intresserade av mediefrågor, finns det hjälp att få - framför allt i Västsverige.

  • Den nya skollagen som kom 2010 säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Då avses inte bara ämnesinnehållet utan också metoderna man använder för att undervisa. Men gör den inte det redan? Och om inte: Hur kan man få undervisningen att bättre stämma överens med vad forskningen säger till exempel om inlärningsmetoder?

  • Den orättvisa skolan

    ”Tänk på att en liten läxa kan förändra din framtid. Skicka det här vidare till 10 vänner annars får du dåligt betyg resten av ditt liv.”

    Den här texten läste Noel Noor, 12 år, på Facebook en dag. Det var hennes kompis som skrivit den och Noel skickade aldrig vidare den till 10 kompisar. Men är det så? Att struntar man i en läxa kan det vara ett misstag som förändrar ens liv? Ayat Kassem som går i nian på Hjulstaskolan utanför Stockholm har höjt sina betyg med 70 meritpoäng sedan hon började på Stiftelsen Läxhjälpens läxhjälp. Ayat gillar att läxläsningsmentorerna från Stiftelsen Läxhjälpen alltid säger åt henne att ”du kan, du kan, du kan, du kan.” Det gör att hon tror att hon kan.

    Barnen den här veckan om just läxor. Men också om framtidsdrömmar, livsavgörande samtal och om vad man faktiskt kan klara av bara någon säger till en att man kan.

  • Den indiska skolplikten är bara två år gammal men redan kritiserad. Varför tvinga iväg fattiga barn till skolor som ofta inte ens har lärare? Medelklassens barn går alla i privatskolor, men inte heller de uppfyller alltid skolinspektionens krav.

  • Efter årsskiftet kan fler skolkande gymnasieelever komma att bli av med sitt studiebidrag.

    Centrala studiestödsnämnden, CSN, slopar sin gräns för när skolan ska rapportera in frånvaron.

    Och det blir nu upp till skolan att avgöra.

    Ett bra besked menar flera skolor, orättsäkert för eleverna säger Tobias Jobning vid organisationen Sveriges elevråd – SVEA.

    Är det bra att CSN slopar frånvarogränsen för rapportering?

  • Den nya gymnasiereformen gör att många lärare i estetiska ämnen ställs utanför arbetsmarknaden när de estetiska ämnena inte längre är obligatoriska. De kommande fyra åren räknar regeringen med att spara in närmare fem miljarder genom den nya gymnasiereformen vilket motsvarar mellan 3600 och 4000 lärartjänster eller var tionde tjänst. Det visar siffror från riksdagens utredningstjänst och Lärarnas Riksförbund.

  • Umberto Eco är en av vår tids intellektuella megastjärnor. Frilansjournalisten Monica Ohlson har mött honom i  hans hem i Milano.

    Anneli Dufva har träffat den internationella storsuccéförfattaren Chimamanda Ngozi Adichie.

    Fredrik Wadström berättar om Klass 9A - från helvetet – om en modern rysk tv-klassiker från 2010.

    Kosmo sänder en föreställningen Loppisen av Sofia Fredén ur Radioteaterns serie: Fagervik och Skamsund – tolv hälsningar från två skolor någonstans i Sverige. Medverkande Sara Turpin.