Språket

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.

Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.

Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som “orsaken till varför”, “backa bak”, CD-skiva och AT-tjänstgöring.

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen ”Obehöriga äga ej tillträde”. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del...

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen ”med det sagt”. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi – vad kan det vara?

Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid!

Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk!

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.

Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens...

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens,..

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.