Språket

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

”Min mormor, född 1890, sa alltid...” så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta – eller har varit – tabubelagda.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten.

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt – för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt – för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

”Strössla inte med adjektiven” är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv.

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst.

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat?

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din ”kundupplevelse”. Hur betygsätter du det?

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur ”sunkhak” ska definieras och om det finns motsvarigheter till ”en stor stark” i andra språk?

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI?

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar.